Klicka på gårdarna på kartorna eller ...för att se en beskrivning av gårdarna.Kartan zoomas med hjulet på musen och nedtryck vänsterknapp förflyttar kartan. Beskrivningen går från nutid (2022) och så långt tillbaka i tiden som möjligt. Naturligtvis blir redogörelsen mer och mer en beskrivning av hushållen ju längre tid vi går tillbaka och begreppet "gård" blir mer diffust. För varje "gård" finns länkar som går till min databas på geneanet.org. |
... välj från listornaSS betyder fastighetsbeteckning från storskiftet och 2022 beteckningen detta år. Namnen på gårdarna kommer från dels från församlingboken 1941-1951, dels från upptecknade namn på 1970-talet och dels från egen kunskap. Ibland för jag modernare namt till äldre tider, ibland är äldre namn godtyckliga. |
Gårdarna på NäsetDessa gårdar är de äldsta i byn, kanske tillsammans med Burtusgården i Lisselnäs (Bockan), möjligen med undantag för Gamla Säbbengården och Krånglasgården. År 1539 hade Vattnäs, Wetteness, fem skattebönder varav någon sannolikt var bonde i Risa (Risa redovisades under Vattnäs till omkring 1625).Krånglasgården kan ha bebyggts omkring sekelskiftet 1600-1700 och Säbbengården möjligen omkring 1770. Näsåkern och Persåkern vätter mot söder och har inte bebyggts förrän under de senaste decennierna.
Gårdarna i Jonskitt, Skråjten och Gulugård
Gårdarna i Röjningen
Övriga gårdar ej markerade på kartan
|
Gårdarna i LisselnäsBurtusgården förefaller vara den äldsta med rötter före 1650.Jetru kan vara en avknoppning från Persgården La omkring 1770. Krånggården från en av gårdarna i Jugåsperåna omkring 1790 och/eller Pergården-N. Näspe från en av gårdarna i Jugåsperåna omkring 1820
Gårdarna på Mickelgärdet och JugåsperonaFriergården kan ha bebyggts på 1680-talet som en avknoppning från Persgården (K).Masbil/Andesbil omkring 1714 när Pers Elin Matsdotter (1683-1773) på Persgården (La) återvänder från Noret med Noret med maken Tysk Anders Ersson (1677-1728), son till fänriken Erik Andersson Höök (1640c) och Anna Mårtensdotter Swandelia (1650), född i Rivoli, Brandenburg i Tyskland. Andesolsu omkring 1820 som avknoppning från Masbil/Andesbil.
Gårdarna i Diken
Gårdarna i Svader
|
Något om Vattnäs under 1500-talet |
År 1539Under Gustaf Erikssons (Vasas) tid, närmare bestämt år 1539, fanns fem skattebönder i Wetteness. De betalade dels en årlig skatt på jorden de ägde, dels en skatt på användningen av skogen. Skatterna var utan tvekan låga under denna tid, vilket visas av att den mest välbärgade - eller minst fattige - bonden betalade en årlig ränta motsvarande 96 kronors köpkraft 2008 eller inkomst från 13 timmars arbete som okvalificerad industriarbetare eller hantlangare år 2008 (se tabell 1).Att en timmes arbete på den tiden endast gav omkring 7 kronors köpkraft kan vid en första anblick tyckas konstigt, men reflekterar helt enkelt att produktiviteten var mycket lägre än i dagens samhälle. Skattekraften i Vattnäs var i stort sett densamma som genomsnittet för dagens Mora kommun exklusive Sollerön, Venjan och Våmhus (se diagram 1) och betydligt högre än för Sollerön, Venjan och Våmhus. Jämfört med Älvdalen var skattekraften mer än dubbelt så hög. Men naturligtvis ska inte alltför stora växlar dras på detta, vi vet ju inte hur många personer de olika hemmanen försörjde. Diagram 1. Relativ skattekraft år 1539 med avseende på jordinnehav. Med Mora avses här dagens Mora kommun exklusive Sollerön, Venjan och Våmhus. 100% skattekraft svarar mot medelvärdet för samtliga angivna områden. År 1550Det totala skatteuttaget från bönderna i Vattnäs var 1 mark och 3 penningar år 1539 och exakt en mark år 1550 (195 respektive 192 penningar), det vill säga praktiskt taget samma nominella belopp. Samtidigt var inflationen (konsumentprisindex) 64% under tidsperioden, medan lönerna ökade endast 42%. Med andra ord, i nominella belopp, ökade lönerna måttligt, priserna något mer, men skatten var oförändrad - realskatten sjönk alltså kraftigt. Detta resonemang förutsätter dock att inga nämnvärda arealförändringar skett under perioden.År 1562Det totala skatteuttaget var 7 öre 18 penningar (187 penningar), obetydligt lägre än år 1550. Under perioden 1550-1562 steg priserna med 37% och lönerna med 17%. Trenden är alltså att, såsom under den förra perioden, realskatten sjunker betydligt.År 1569 |
Skattebönder i Vattnäs och deras årliga jordeskatt 1539, 1550, 1562 och 1571Arbetstiden år 2008 har värderats till 130 kr/timme inklusive arbetsgivaravgifter.År 1539
År 1550
År 1562
Skattebönder i Vattnäs och deras tiondeskatt 1569År 1569
KällorAnders Pers, "Gamla papper angående Mora socken, dess äldsta skattelängder", A.V. Bergs boktryckeri, Västerås 1927 |