Bergkarlås

Den äldsta skriftliga källan är häradshövdingen Frömundssons dombrev från 1440, rörande en tvist mellan Sollerö- och Vikaborna om rätten till Ryssafiske. Här benäms byn såsom Birkekarlaas, vilket återgår på fornsvenskans birke - björkskog. Den äldsta betydelsen är alltså Björkskogsbornas ås.

I källor från 1539-1825 skrevs namnet med olika varianter av Barkarl-, tex Barkarlåss, Bärkelås och Barckalåås. Här har betydelsen då svängt till Bergkarlar, och grannbyars kortnamn är också Berget eller Åsen (Bjärä, Åsn).

Nutida inbyggarnamn är bergkarlar (bjärkaller) och åskarlar (åskaller).

Några bydelar:

• Byn (Bin, Bim) är den tätaste bydelen där folket har inbyggarnamnet bykarlar (bikallär).
• Flytaränget (Flotarändjä), en sydvästlig bydel med (1990) fyra gårdar. Härkomsten är det gamla dialektala flyt, flot, stor trädlös myr, som i Bergkarlåsflyten strax söder om byn.
• Skeri är en nordöstlig del med högre läge och avser "Skerigårdarna". Den äldsta gårdsplatsen anses vara Skeritäppan.

Färnäs

Den äldsta skriftliga källan återfinns i Svenskt Diplomatarium och är från 1325, där byn benämns Fyrnœs. Magnus Finvidsson, domare i Dala hundare, dömer efter Dalalagen i en tvist mellan Olov och Halvard å ena sidan, och Björn och Johan å den andra, om Ore-äng och en skog, varvid de tilldömes Olav och Halvard (från Leksand).

Betydelsen är "Förnäset", näset som är "före" och "i vägen för" framkomst sjöledes Siljan-Noret-Orsasjön, för övrigt motsvarande "Fyrinäs" i Oxberg. Med näset avses alltså landområdet där Noret ligger.

Andra namnformer är exempelvis Fornes (1440, 1482), Fεrœnes, Fyrinesi (1442), Fornœaa (1485), Färnäs (1485, avskrift 1613), Ffarness (1539-46), Färnes (1547-75), Farnäs (1553), Färnääs (1660, 1676) Fyrnaesi, Fyrinesi och Fornaess.

Några bydelar:

• Fänriksgården.
• Hansjonsänden.
• Haren.
• Holen, en östlig gårdsplats.
• Vallen, en gårdsklase mellan Måänget och landsvägen.

Garsås

Byn benämns "Gardyns ass" i den äldsta kända skriftliga källan, ett fastebrev (lagfart) upprättat vid lagting 19/1 1457 i Mora klockargård av häradshövding Ingel Jönsson. Fastebrevet gäller för Olof Matsson i Garsås på en jordegendom i Stumsnäs, då hörande till Leksands socken.

Namnet utgår från fornsvenskans Gardhœngis-ãs vars förled torde mena "änge med gärdsgård".

Andra, senare namnformer är exempelvis Gardinesass (1485), Garss-, Galss- och Gardzåss (1539), Galsåås (1547), Gardess- och Gardzååss (1545), Gallesås (1550), Gallz ååss, Galz ååss (1557), Gardesåsen (1566), Gardesåss (1588), Gårdzåsen (1613), Garssås (1636-1639), Gårdzåhs (1660), Garssåhs (1663), Garsåseby (1676), Gars (1842-43) och Garsås (1825, 1842-43, 1931).

Inbyggarnamn är Garskarlar och öknamn är vargar, garsvargar (okänt ursprung).

Garsås

Garsås

Källor

BL-BMK: Bror Lindén, "Bebyggelsenamnet i Mora kommun", Ortnamnsarkivet i Uppsala 1990.

BL-DNO-MTÖ-I-I: Bror Lindén, "Dalska namn- och ordstudier, gällande särskilt Mora Tingslag och Österdalsområdet. I. Serieordnade smärre studier", Appelgrens boktryckeriaktiebolag, Uppsala 1947

BL-DNO-MTÖ-I-II: Bror Lindén, "Dalska namn- och ordstudier, gällande särskilt Mora Tingslag och Österdalsområdet. I. Serieordnade smärre studier. Andra serien", Almqvist & Wiksell, Uppsala 1950.

DD: "Diplomatarium Dalekarlicum. Urkunder rörande landskapet Dalarne", samlade och utgivna av C.G. Kröningssvärd och J. Lidén, första delen, Nordströmska boktryckeriet, Stockholm, 1842 (scannad av Google, se här ).

SDHK: Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven, se här