Tydligen har ordet haft skiftande betydelse i olika byar. I Östnor var det ett öknamn på folket i Vattnäs, Risa och Bergkarlås med betydelsen förarglig person. På västra Sollerön menade yngre människor att Nusnäsbor avsågs (vilka för övrigt också kallades toskär = grodor), medan de äldre i Utanmyra menade att det var Bergkarlås- och Risabor boende i Fjärglandet. I Ryssa kallades målet i Vattnäs, Bergkarlås och Risa för Fjärgmålet

I många andra Västbyggebyar gavs liknande svar, att antingen avsågs alla Östbyggebyar eller så undantogs antingen Bergkarlås och Risa, eller så avsågs endast Vattnäs, Bergkarlås och Risa.

I byarna som usattes för öknamnet visste man inte heller riktigt vad som menades vid tiden för undersökningen (1945). I Stumsnäs och Garsås var benämningen helt okänd. I Nusnäs trodde sig en (!) kvinna veta att betydelsen var "elakt fruntimmer". I Färnäs tvekade man, men ansåg att det nog var Västbyggarnas öknamn på Östbyggarna.

Tydligen var den vanligaste uppfattningen bland Västbyggare att fjärga avser hur Östbyggare talar. De beskylls för att vara förargligt stridiga och styva i korken och för att tala konstigt.

Benämningen fjärga har inte påträffats i skrift, men Bror Lindén menar att ordet är ett av Siljanstraktens äldsta inbyggarnamn av öknamnsnatur och att ursprunget ligger i fjära, "strand", med betydelsen "fjärborna, de som bo på den mest fjärbetonade sidan av Siljan-Orsasjön och som tala så mycket om sin fjära". Här skulle främst ha avsetts Vattnäs och Nusnäs, de mest utpräglade "strandbyarna".

Källa: Bror Lindén, "Dalska namn- och ordstudier, gällande särskilt Mora Tingslag och Österdalsområdet. I. Serieordnade smärre studier", Appelgrens boktryckeriaktiebolag, Uppsala 1947.