Ordlista

Aplonos
Gårdsnamn i genitivform med helgonnamnet Apollonia som ursprung. Även kninnoförnamn.⁴⁾

Bergkarlås
År 1440 skrev byns namn som Birkekarlaas, vilket betydde Björkskogsbornas ås.^3,4) Läs mer här.

Bogg
Gårdsnamn med betydelsen "bagge", och ursprungligen sannolikt "norrbagge" (norrman). En Oluff Ionsson Bage fanns i Vattnäs 1562, 1569 och 1571.^4,6)

Brask
Dels soldatnamn, dels gårdsnamn från personbinamnet med samma lydelse, från det dialektala braska 'pråla, vara grann, stoltsera etc'.⁴⁾

Britos
Gårdsnamn, genitiv av namnet Brita med -s lagt till dativformen.⁴⁾

Bränd
Gårdsnamn från det dialektala substantivet brända, 'eldhärjad skogsmark, avbränt skogsområde'.⁴⁾

Bud
Gårdsnamn från det dialektala bud 'bod', men ovisst med vilken syftning.⁴⁾

Burtus, Buttur, Burtu, Buttus, Börtas,...
Gårdsnamn företrädelsevis i Vattnäs, Orsa och Våmhus. Genitivform av dativformen av "Brita".¹⁾

Bång
Dels soldatnamn, dels gårdsnamn.⁴⁾

Bälter
Gårdsnamn från den fornsvenska yrkebeteckningen bœltare 'bältmakare, gördel- och sadelmakare'.⁴⁾

Böl
Gårdsnamn från det ny svenska böle 'hemman'.⁴⁾

Djos, Djus, Djös
Gårdsnamn från ordet gjuse (en fågel).⁴⁾

Dräng, Drändj
Gårdsnamn från yrkes/ståndsbeteckningen. Finns i Färnäs.⁴⁾

Döds, Döss
Gårdsnamn i form av genitivet av substantivet död. Det menas ha sitt ursprung från tidigare ödeläggelse genom död, och då eventuellt digerdöden.⁴⁾

Elin, Elinos
Gårdsnamn i form av stamform respektive s-genitiv av kvinnonamnet Elin.⁴⁾

Fem
Gårdsnamn av räkneordet fem men med oviss syftning. Femgårdarna i Nusnäs syfter på en gårdklase i Nusnäs.⁴⁾

Finn, Fin
Gårdsnamn av folknamnet finne eller stamform av mansnamnet Finn. Soldatnamnet Finne finns för rote i Selja.⁴⁾

Finns, Fins
Gårdsnamn såsom mansnamnsgenitiv på -s.¹⁾

Fjärga Ett öknamn som Västbyggeborna hade på Östbyggarna.³⁾ Läs mer här.

Fräbben
av det fornsvenska namnet Frøbiorn. Fräbbenkvarndammen är ett ortsnamn i Nusnäs (Fu).⁴⁾

Färnäs
Äldsta skriftliga källan är från 1325. I de tidigaste skrifterna skrev byns namn som Fyrnaesi, Fyrinesi och Fornaess. Betydelsen är "Förnäset", näset som är "före" och "i vägen för" framkomst sjöledes Siljan-Noret-Orsasjön, Med näset avses alltså landområdet där Noret ligger.^4,5) Läs mer här.

Garsås
Äldsta skriftliga källan är från 1457 där namnet skrivs Gardyns ass med betydelsen "äng med gärdsgård" från fornsvenskan.⁴⁾ Läs mer här.

Gula, Guli, Gulo
Fornsvenskt mansnamn. Genitivet har bevarad vokalisk ändelse, Gulå (fornsvenska Gula). Femininformen är Gulu, med äldre skrivning Gullu. Se "Gullukitt" och "Gullugård" i Vattnäs.¹⁾

Gulugård, Gullugård, Gulukitt, Gullukitt
Ortsnamn på ängsmark i Vattnäs, med betydelsen "Gulas gård" respektive "Gulas kätte" (feminform av det fornordiska mansnamnet Gula, se "Gula, Guli, Gulo").¹⁾

Jettru, Jättru
Gårdsnamn i Vattnäs syftande på en "mormor från Norge"¹⁾. Den som åsyftas är Gertrud Östensdotter, född 1830 i Drammen.

Jugan, Jugen, Jugas, Jugåss
Gårdsnamn från mansnamnet Johan, Jon.¹⁾

Kans
Gårdsnamn i Mora såsom ett sammandrag av genitivformen (Eri)k-Hans. Finns även i Rättvik.¹⁾

Katrin, Katrajn, Katrejn, Katern
Gårdsnamn som ändelselöst genitiv av "Katarina". I Vattnäs "Katrin", i Älvdalen "Katrajn" och "Katrejn".¹⁾

Maglin
Gårdsnamn i Garsås såsom ändelselöst genitiv av "Margareta". I Bergkarlås fanns en Magleen, vilket dock verkar vara en form av "Margareta", inte genitivet som gårdsnamn.¹⁾

Pers, Pärs, Per-es, -is, -us mfl
Gårdsnamn i Mora såsom genitiv av Per. I Vattnäs förekommer endast de två rena s-genitiven.¹⁾

Simons
Gårdsnamn i Våmhus och även tidigt i Vattnäs.¹⁾

Stiko, Stiku, Stikå;, Sticko, Sticku
Gårdsnamn. Genetivform med bevarad vokalisk ändelse av det nordiska och fornvästnordiska "Stika" - stake, stör.¹⁾

Säbb, Säbben
Gårdsnamn. Egentligen ett ar-genitiv som gått förlorat med betydelsen "Säbjörns". "Sebbe" är för övrigt en smekform till "Säbjörn" eller det fornsvenska "Säbiorn".^{1, 2)}

Vasslarängen (vásslärändjä-r)
Ortsnamn på ängsmark kring Vasseln-Rovån från Vålängstjärn till Orsasjön mellan Noret och Vattnäs byar i Mora socken. Ordet utgör ett sk ar-genitiv - särskilt vanligt i övre Dalarna - och betyder egentligen Vasselns äng (Vasslaräng). Waslar Enget (1632), Wasslare Engierne (1634), watzlerängierne (1652), Waßlarängorne (1669), Waßler Eng (1672), Waßleräng -änge mm (1692), Waßlaräng (db 1693), Waßlarängen -ängarne (1729), Waßlaränget (lagf 1770), Wasslaränget, Waslaräng mm (rbBeFäNoNuVa 1843). För etymologi, se Bror Lindén, Svenska Landsmål och svenskt folkliv, 1966 s.75 ff. (tidskrift 1879 ff). ²⁾

Referenser

1) Bror Lindén, "Typer av personnamnsgenetiv företrädda i gårdsnamn och med person- eller gårdsnamn sammansatta ortnamn inom övre Österdalarna", Namn och Bygd, tidskrift för nordisk ortsnamnsforskning, s.88 ff., 1976.

2) Bror Lindén, "Övredalska ar-genetiv", Skrifter utgivna genom Ortnamnarkivet i Uppsala, Ser. B: nr 4, Uppsala 1976.

3) Bror Lindén, "Dalska namn- och ordstudier, gällande särskilt Mora Tingslag och Österdalsområdet. I. Serieordnade smärre studier", Appelgrens boktryckeriaktiebolag, Uppsala 1947.

4) Bror Lindén, "Bebyggelsenamnen i Mora kommun", Ortsnamnarkivet i Uppsala 1990.

5) Bror Lindén, "Dalska namn- och ordstudier, gällande särskilt Mora Tingslag och Österdalsområdet. I. Serieordnade smärre studier. Andra serien", Almqvist & Wiksell, Uppsala 1950.

6) Anders Pers, "Gamla papper angående Mora socken. 1." A.F. Berghs Boktryckeri, Västerås 1927.